Ni har säkert märkt att det blivit allt glesare mellan mina uppdateringar. Det beror helt enkelt på att jag av någon anledning inte känner för att blogga lika mycket längre. Dessutom har mitt tv-serietittande minskat något den senaste tiden, vilket innebär att jag inte har lika mycket intressant att skriva.

Idag var jag på tv-inspelning av SVT's nya lördagsunderhållning Smartare Än En Femteklassare som spelas in i Göteborg. Har fått biljetter dit, både tills idag söndag och imorgon måndag. Så idag var första dagen och det var faktiskt riktigt kul att vara där och se hur en bandad tv-sändning går till. Har tidigare bara varit på direktsändningar (förutom de bandade tv-sändningarna jag själv varit med och gjort under skoltiden) och det är verkligen HELT annorlunda. Jag satt och var helt fascinerad av allt ljud och ljus och kameror på ett sätt som bara riktiga media-nördar kan vara.

Hade det här varit en annan slags blogg hade jag skrivit om hur fantastiskt London var och att jag ska göra allt för att försöka få jobb där. Men nu är ju det här en tv-blogg och därför kommer jag inte skriva om det.

Jag har prisat betalkanalen Showtime så otroligt mycket i den här bloggen. Vilket absolut varit välförtjänt då det är den kanalen som gör i särklass bäst serier. Dexter, Weeds, The Big C, Nurse Jackie är bara några exempel. Men något de gör mindre bra är att fastställa vilket datum en serie ska börja på.

Jag har aldrig riktigt förstått mig på de amerikanska tv-kanalerna. De gör lite som de vill med sina tv-sändningar och flera serier utgår ofta på grund av "viktigare" saker som ska in istället.

Igår var det premiär för andra säsongen av den svenska succéserien Solsidan, en av de absolut roligaste svenska serierna på år och dag.

Idag hade jag tänkt börja på lite olika listor igen. Något som är vanligt förekommande i min blogg. Men jag har varken hunnit eller orkat med det. Så vi drar igång med det imorgon istället.

Nu uppdateras bloggens utseende lite. Har gjort en ny header och letar febrilt efter en snygg bakgrund att ha istället för vitt tegel. Men det finns inte så många. Men vi får hur det kommer se ut framöver.

Den som förväntar sig en årssammanfattning ifrån mig kommer bli besviken.

Då var väl julen över för den här gången kan man väl säga. Visst har vi annandagen kvar, men den känns inte så julig. Kanske.

Nu känner jag lite att jag misslyckats. Vilket jag aldrig annars gör. Med någonting.

Imorrn är det redan första december. Inte klokt vad tiden går fort. I och för sig skulle man kunna tro att det är mitten av januari eller något när man tittar ut. Och framförallt när man går ut eftersom det är ungefär 15 minusgrader. Skönt.
Hur som helst är det alltså imorrn jag ska börja med att se på ett avsnitt om dagen av mina favoritjulkalendrar. De jag bestämt mig för att följa nu i december är;

Mysteriet på Greveholm
Trolltider
Sunes Jul
Jul i Kapernaum
Pelle Svanslös

Dessutom ska jag följa den hysteriskt roliga norska julkalendern Tomtar på Loftet och eventuellt småkolla lite på Kaspar i Nudådalen och Ronny & Julia, två kalendrar jag tycker är helt okej men bara kommer kolla på i mån om tid.
Kul ska det hur som helst bli!

Idag har det hänt grejer, people. Jag köpte nämligen en ny HD-tv och en blu ray-spelare så att jag ÄNTLIGEN kan titta på mina serier (och andra filmer också såklart) på sättet de förtjänar. Och jag kan säga att jag är mer än nöjd med mina köp. Tyvärr äger jag för tillfället inga blu ray-filmer, därför gjorde jag precis en rejäl beställning ifrån discshop. Så på tisdag ska förhoppningsvis tvn få visa sin fulla kapacitet. Bland annat beställde jag den svenska tv-serier Mannen Under Trappan på blu ray. Jag har hört väldigt mycket gott om den och bestämde mig för att ge den en chans.
Nu hoppas jag bara att utbudet av blu ray-filmer ska öka snart, det är ganska litet just nu.

Då var det över för den här gången efter tretton avsnitt av The Big C, Showtimes fantastiska dramakomedi som hade premiär i höstas. Läs min recension av serien här.
För mig var det väldigt otippat att den skulle bli en så stor favorit hos mig som den faktiskt blev. Den var både dramatisk, rolig, otroligt välspelad och snygg.
Jag har sagt det förr, men jag hoppas verkligen den kommer till Sverige snart. Det förtjänar vi.
När jag började kolla på sista avsnittet visste jag inte ifall det skulle komma en säsong två eller inte. Efteråt var jag helt övertygad om att det inte skulle bli så, eftersom slutet kändes så bra. Ovanligt bra för en första säsong faktiskt. Men till min glädje läste jag nyss att det blir en ny säsong, med start nästa år någon gång. Tack Showtome för det.

Idag börjar min bloggvecka på Alingsås Tidning. Alltså att jag bloggar där varje dag den här veckan, med start idag. Självklart kommer jag fortsätta blogga här också precis som vanligt. Men missa inte Alingsåsbloggen heller! Dock verkar det som om jag kommer missa den eftersom vår prenumeration tydligen precis tog slut. Tur att webben finns.

Fars dag till ära ska jag se till att hylla de coolaste serie-papporna i det här inlägget.
Först och främst Phil Dunphy, ifrån Modern Family. Denna fantastiska creature som stackars Haley, Alex och Luke har som pappa. Han tror att han är en av de, vilket gör honom oerhört rolig och fantastiskt pinsam. Jag är glad att jag inte har honom som pappa, men som jag skrivit tidigare i bloggen hade jag gärna haft honom som någon slags fun uncle.
Den andra pappan jag vill hylla är Dexter, ifrån...ja Dexter. Trots att du är en heltidsarbetande seriemördare klarar du ändå av att hantera sonen Harrison och extrabarnen Astor och Cody. Det kanske inte alltid går som smort, och han gör ju ändå sitt bästa. And cut him some slack for heaven's sake, han har det inte lätt, seriemördare som han är.
Den tredje pappan som förtjänar ett litet extra grattis en dag som den här är givetvis Red Forman, ifrån That 70's Show. Vad hade serien varit utan dig och dina dumb ass-quotes? Ingenting, för att svara på min egen fråga.
Du är kanske inte den bästa pappan, ganska långt ifrån. Men du är underhållande for sure. Även om jag lider lite med Eric.
Slutligen vill jag säga ett STORT grattis till min favoritpappa, Chandler Bing, ifrån Vänner. En av mina absoluta favoritkaraktärer. Tyvärr får man aldrig riktigt veta hur han är som pappa, men jag är väldigt säker på att han är en fantastisk sådan. Så Jack och Erica är lyckligt lottade små barn.
Nu firas fars dag i och för sig i juni i USA, men ni får ett svenskt firande ändå i och med detta inlägget.
Grattis även till min egen pappa såklart, trots att du inte fått vara med i någon tv-serie. Än.

Grattis seriepappor! Hoppas ni inte fryser.

Gaah vad sur jag blir! Jag har haft så fullt upp de senaste veckorna att jag helt glömt bort att jag skulle kolla på The Walking Dead som hade premiär förra helgen. Givetvis har jag inte hunnit det, vilket är riktigt dåligt.
Det får bli morgondagens mål. Börjar sent på måndag så jag kan nog unna mig att titta på en liten skräckserie på kvällen.

Halloweenhelgen är här! Hade jag varit liten (ja, jag är stor nu) hade jag varit överlycklig! Det här var en av mina favorittider på året för ungefär tio år sedan. Okej fem år sedan också.
Halloweenfester har alltid varit sjukt kul, just för att det är roligt att klä ut sig och bli någon annan. Men i år blir det ingen för min del. Kanske lika bra det. Fast nej, lite synd är det.
Hur som helst har jag laddat upp med en hel del skräckisar som ska kollas på i helgen, och framförallt laddar jag inför The Walking Dead som har premiär den 31 oktober i USA. Ser jag fram emot! Hoppas jag inte blir besviken. Det finns nämligen väldigt få lyckade skräckserier.
Happy Halloween, people!

Den bästa uppfinningen sedan internet måste väl ändå vara alla tv-kanalers "play-funktion"? Alltså att man kan kolla på deras program i efterhand, när man vill.
Utan det hade jag gått miste om så otroligt mycket bra tv känns det som eftersom jag aldrig har tid at kolla på programmen när de faktiskt sänds.
T ex finns det flera program jag är lite småsur på mig själv för att jag inte hunnit se än som jag lovat mig själv att göra. Bland annat Kungarna av Tylösand, (trashtv kan vara otroligt avslappnande ibland efter en intenvis thrillerserie), Välkommen Åter, (verkar B, men hela Sveriges kvinnliga komikerelit är ju trots allt med), Berg Flyttar In, (Me LOVE Carina) och Våra Vänners Liv (när en svensk serie kallas för en "feel good-serie" vet man att det är den totala motsatsen). Svenskt alltihop, vilket tyvärr brukar innebära att det är kasst. Men man vill ju ändå kolla in hur det verkar, för det finns ju guldkorn även i Sverige).
Men snart, när jag får lite tid över, så ska det bli play för hela slanten.

För flera månader sedan lovade jag mig själv att jag skulle börja kolla på Who Do You Think You Are? Ni vet programmet där amerikanska kändisar får reda på mer om sitt urprung. Det finns en svensk variant av programmet också som inte alls är lika kul. Mycket på grund av att amerikaner har urprung ifrån hela världen oftast, vilket är mycket mer spännande än de som har urpsrung ifrån... typ Gävle och Mariestad.
Men det blev inte så att jag kollade på programmet tyvärr. Förens idag då jag fick ett ryck och kom på att jag helt missat det.
Så jag tog mig i kragen och såg programmet med Lisa Kudrow, som jag tyckte verkade mest intressant. Plus att jag gillar henne väldigt mycket.
Och det var verkligen helt otroligt intressant! Hennes släkt härstammade alltså ifrån Polen och Vitryssland och flera av de blev mördade under andra världskriget. En av de av Hitler själv.
Det fick mig att bli väldigt sugen på att släktforska lite själv. Så jag satte mig ner idag, laddade ner ett program på datorn där man kan göra sitt egna släktträd som ständigt kontrolleras mot andras släktträd. Så jag "ritade" upp alla de släktingar jag känner till, deras födelsedatum och eventuella dödsdatum.
Och den närmsta tiden blir det att förhöra mina äldsta släktingar om deras mor och farföräldrar och så många generationer upp de vet.
Jag känner på mig att jag snart kommer upptäcka att jag är släkt med någon spännande kändis. Typ... Jennifer Aniston.