Du Gamla Du Fria

Sverige är på många sätt ett väldigt bra land; Vi har inga krig, vi är ett relativt rikt land, vi har bra sjukvård, bra tandvård, bra skolor, fyra olika årstider (även om det regnar för mycket i alla fyra). Något vi däremot inte har är bra tv-serier.
SVT har några av världens proffsigaste kameramän, projektledare och studiomän. Men ändå blir det väldigt sällan bra. Vi ligger några år efter våra nordiska grannländer när det gäller just tv-serier.
Som nu när Kristallen gick av stapeln häromdagen. Då slås man av vilket enormt dåligt utbud vi har. Fredags och lördagsunderhållningen känns omodern (jag menar... På Spåret... come on) och vi har inte ens en egen kategori för tv-serier. Vi har "Årets TV-drama" där tre av de nominerade var biofilmer. Johan Falk var visserligen bra, mycket bra till och med. Men någon tv-serie var det inte. Och Millennium och Arn var båda påkostade, men speciellt bra i jämförelse med böckerna var de inte. Och once again, inga tv-serier.
Varför görs det inga bra serier i Sverige?
Givetvis finns det några guldkorn. Vi har den nyligen prisade Solsidan såklart som känns härligt svenskamerikansk utan att bli omodern. Sveriges helt klart roligaste tv-serie på många år.
Sedan har vi Playa del Sol (första säsongen), Mia och Klara, Hipp! Hipp! och Kvarteret Skatan som även de är lyckade serier. Med svenska mått mätt. Internationellt har de inte en chans. Vilket är otroligt synd.
Den enda serien som enligt mig har internationell klass är Graven, ifrån 2004. Snacka om klass! Den håller mig fortfarande på helspänn varje gång jag ser den, trots att jag sett den snart tio gånger. Uppföljaren Morden var också stark, men inte lika stark som första säsongen. Får ni någonsin chansen att se det igen eller köpa dvd:n, så ta den! Så mer sånt i svensk tv! Vi vet att ni kan, SVT! Så visa det också.
Här snackar vi klass, för en gång skull

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback